Frågor och svar

Vad som händer efter att en person dör har inte förändrats särskilt mycket på tusentals år. Kryonik handlar om att tänka nytt och ta konsekvenserna av vad vi idag vet om kroppen och fysiken – och kanske också med en dos hopp.

Kryonik är mycket spekulativt. Vi har en relativt god förståelse för kryobevaringsproceduren och vad som krävs för att bevara en person oförändrad under lång tid. Däremot vet ingen om återupplivning kommer att vara möjlig, om vi kommer att kunna lagra dessa personer i århundraden på ett praktiskt sätt (med tanke på institutionell stabilitet, politiska omvälvningar, krig, social oro etc.), och framför allt om ett framtida samhälle som har förmågan att återuppliva oss faktiskt kommer att vilja göra det.

Fältet och tjänsterna kring kryobevaring kallar vi kryonik.

Därför är det särskilt viktigt att alla som önskar kryobevaring och överväger att investera pengar i en sådan tjänst förstår denna osäkerhet (inklusive komplikationer kopplade till att vi befinner oss i Sverige) och kan fatta ett självständigt beslut baserat på god kunskap, egna värderingar och hur man väger den lilla chansen till återupplivning mot hur resurserna annars skulle användas. För många av oss är även en låg chans till återupplivning tillräcklig för att göra denna investering.

Kryobevaring är en teknik där patienter som inte längre kan hållas vid liv med dagens medicinska teknologi bevaras vid mycket låg temperatur i hopp om att framtida teknologiska framsteg kommer att göra det möjligt att återställa liv och hälsa.

När en person som önskar kryobevaring dör, genomförs så snabbt som möjligt en procedur som förhindrar att kroppen – särskilt hjärnan – bryts ned och förstörs. Personen placeras sedan för långtidslagring vid extremt låga temperaturer och kommer i praktiken att förbli oförändrad tills ett framtida samhälle kanske kan – och väljer att – återuppliva dem.

Kryobevaring bör påbörjas så snart som möjligt efter att en patient juridiskt har förklarats död – helst inom några minuter. Patientens kropp kyls snabbt ner till strax över 0°C samtidigt som andning och blodcirkulation hålls igång konstgjort. Därefter perfunderas kroppen med en frostvätska så att nedkylningen kan fortsätta till under 0°C med minimala skador. Frostvätskan förhindrar att vattnet i kroppen fryser till is, och istället blir det gradvis tjockare och får en glasliknande konsistens vid –120°C. Kroppen bevaras sedan i flytande kväve vid runt –196°C, tills det eventuellt blir tekniskt möjligt att återuppliva patienten och bota tillståndet hen dog av. Vid så låga temperaturer stannar tiden i praktiken, och den avlidne förblir oförändrad, även om de skulle bevaras i tusentals år.

För närvarande är förutsättningarna för kryobevaring inte optimala i Sverige. Insatstiden för de närmaste leverantörerna är flera timmar, eftersom de måste resa till Sverige. Kryonikföreningen arbetar för att förbättra denna situation.

Du tar kontakt med en kryonikorganisation och ansöker om medlemskap. Det finns tre större organisationer som arrangerar kryobevaring: Alcor Life Extension Foundation, Cryonics Institute och Tomorrow Biostasis. Vi rekommenderar Tomorrow Biostasis då det är den ledande europeiska organisationen. Som en bonus är det även mycket lätt att bli medlem.

När du har kontrakt för kryobevaring är det viktigt att du håller din kryonikorganisation underrättad om försämringar i ditt hälsotillstånd så att de kan finnas på plats när du behöver. Det är viktigt att minimera tiden från det att en patient dödförklaras till nedkylning. Du bör även verka för att stärka den lokala förmågan där du bor, förslagsvis inom ramen för Svenska Kryonikföreningen.

Ifall kryobevaringen görs under bra förhållanden tror vi chanserna är goda att tillräckligt mycket information bevaras för att teoretiskt kunna återskapa personen. Sedan cirka två decennier tillbaka har de stora kryonikorganisationerna ersatt direkt frysning med långsam nedkylning där vävnader sakta stelnar i princip utan att iskristaller bildas. En annan fråga är om framtida teknologi kommer att kunna reparera skadorna. Frågan är såvitt vi vet öppen och obesvarad även om vi är optimistiska.

Kostnaden för helkropps-kryobevaring hos en etablerad kryonikorganisation är ganska hög, ibland flera miljoner kronor. Vanligast är dock att kostnaden finansieras med livförsäkring. Hos Tomorrow Biostasis kan man teckna försäkringen samtidigt med medlemskapet, och det kostar i dagsläget totalt €82 per månad och då ingår medlemskap, försäkring och standby-team. Läs mer på https://www.tomorrow.bio/pricing

I dagsläget rekommenderar vi Tomorrow Biostasis som är den ledande kryonikorganisationen i Europa. Det är enkelt att teckna ett medlemskap och Tomorrow är sannolikt den organisation som bäst kan hantera ett fall i Europa, om kryonikbevaring blir aktuellt.

Ett billigare alternativ är amerikanska Cryonics Institute. De har låga avgifter och accepterar svenska livförsäkringar utan problem. I priset ingår endast långtidsförvaring i USA varför deras medlemmar på egen hand behöver planera för omhändertagande och transport inför kryobevaring. En möjlighet är att ta hjälp av Cryonics UK som är specialiserade på detta.

I USA finns även Alcor Life Extension Foundation som är en stabil och pålitlig aktör i ungefär samma prisklass som Tomorrow.

Vi noterar till sist att det även finns en rysk organisation, KrioRus, men vi avråder tills vidare från denna på grund av en turbulent ledningssituation.

Kryobevaring av huvudet utan kroppen är ett billigare alternativ, men inte nödvändigtvis sämre. Många inom kryonik menar att ett samhälle som kan reparera de omfattande skadorna efter död och kryobevaring också kommer att kunna odla eller bygga en ny kropp, på samma sätt som forskare idag arbetar med att ersätta sjuka organ och livsmedel med produkter framställda från celler som odlas artificiellt.

Balsamering är en rent kosmetisk process där den döda kroppen behandlas med kemikalier för att stabilisera och förhindra nedbrytning. Proceduren är inte skonsam och ger inget hopp om att den avlidne ska kunna återupplivas.

I Sverige utförs balsamering sällan, men de större begravningsbyråerna erbjuder tjänsten för avlidna som ska transporteras utomlands för kremering eller begravning.

Kryobevaring är däremot en process utformad för att bevara så mycket som möjligt av vävnaderna intakta under mycket lång tid. Stabilisering uppnås inte med kemikalier, utan genom extremt låga temperaturer där tiden i praktiken upphör.

Nej. För att kryobevaring ska fungera måste först nedkylningsprocessen vara tillräckligt bra för att det i princip ska vara möjligt att återuppliva patienten någon gång i framtiden. Dessutom måste den medicinska teknologin fortsätta att utvecklas, och politiska och ekonomiska förhållanden måste vara tillräckligt stabila för att kryobevaringen faktiskt ska upprätthållas.

Låt oss säga att det finns 10 % sannolikhet att kryobevaring, när den utförs korrekt idag, leder till framtida återupplivning. Då är det 90 % sannolikhet att det inte leder till återupplivning. Hur kan det då vara rationellt att välja kryobevaring?

Anledningen till att det ändå kan vara rationellt att välja kryobevaring är att alla andra alternativ har en mycket lägre sannolikhet att leda till framtida återupplivning. Alternativen är att kroppen antingen begravs eller kremeras, och i båda fallen blir strukturerna i både hjärnan och kroppen oåterkalleligt förstörda.

För att förstå denna dynamik, tänk dig att du sitter i ett flygplan som är på väg att krascha in i en bergvägg. Den enda chansen du har att överleva är att hoppa med en fallskärm. Du vet dock att fallskärmen kanske inte fungerar och att du, även om den gör det, ändå kan landa på ett sätt som gör att du dör. Om du bedömer att det finns 10 % chans att överleva om du hoppar med fallskärm, vad väljer du då? Mest sannolikt skulle du välja att hoppa, eftersom alternativet är en säker krasch. Det är samma logik som ligger till grund för att välja kryobevaring snarare än att begravas eller kremeras.

Vissa tror av religiösa skäl att det finns ett liv efter döden oavsett. Om det är sant finns mindre anledning att välja kryobevaring. Samtidigt är det svårt att se hur kryobevaring skulle hindra ett religiöst efterliv. Om en gud kan ge någon ett efterliv från en kista eller en urna, vore det underligt om denna gud inte kunde göra det från en kryobevaringstank.

Nej, vi utför tyvärr inte kryobevaring själva idag. Processen är komplex och resurskrävande, och vi är för små för att kunna erbjuda kvalificerat stöd för detta.

Vid behov av kryobevaring bör första kontakten ske med ett av de företag som erbjuder tjänsten. Se frågan ovan med en översikt över kryoniktjänster för att hitta en aktör som passar din situation, samt vår sida för vårdpersonal.

Tveka dock inte att kontakta oss via kontaktformuläret, och i vissa fall kan vi bistå med praktiska frågor. Det kan ta oss lite tid att besvara förfrågningar.

Kvalitetskontroll är en viktig fråga, och något som Kryonikföreningen sannolikt kommer att arbeta för i framtiden.

För närvarande känner vi inte till några mekanismer som säkerställer att kvaliteten på det bevarade vävnaden är hög, och förutsättningarna för kryobevaring i Sverige är ofta dåliga på grund av den långa resvägen för leverantörerna.

Vi är inte heller medvetna om någon dokumentation som visar kvaliteten på kryobevaring som har utförts på svenska medborgare.

Kostnaden per månad för unga friska är nu lägre än den tidigare var, och vi rekommenderar att man ser över vår lista över kryoniktjänster.

Det är viktigt att understryka i detta sammanhang att kryobevaring endast har en liten chans att lyckas. Om vi med säkerhet kunde säga att det fungerade, skulle troligen de flesta samhällen ha kryonik som en del av sitt hälso- och sjukvårdssystem, och procedurerna skulle betraktas som livräddande behandling. Även om vissa ”kryoniker” personligen tror att chansen att lyckas är stor, är verkligheten en enorm osäkerhet.

Idag är kryonik därför endast tillgängligt inom den privata sektorn, och företagen som utför tjänsterna är beroende av inkomster för att upprätthålla sin verksamhet. Eftersom företagen har relativt få kunder innebär det också att priset per kund är högt (och att utsikterna för långsiktig drift är komplicerade).

Men det kan naturligtvis uppfattas som mycket orättvist att man ska missa denna lilla chans att leva vidare om man värdesätter den högt.

Kryonikföreningen vill ändå att marknaden för kryonik ska växa så att kostnaden per avtal blir lägre, och att investeringar i nödvändiga faciliteter och tjänster ska öka. På sikt kommer vi troligen att undersöka möjligheterna att ingå avtal med svenska försäkringsbolag om täckning av utryckning och sparordningar för kryobevaring vid hög ålder, men detta ligger fortfarande en bit fram i tiden.

Om du själv efter en noggrann bedömning och god förståelse av utmaningarna med kryonik önskar kryobevaring, rekommenderar vi därför att du faktiskt tar steget och ansluter dig till ett kryonikföretag. Tillväxt i medlemsantalet kan positivt påverka pris och tillgänglighet på sikt.

Kryobevaring är inte särskilt miljöskadligt eller resurskrävande på lång sikt, även om många skulle välja att göra det. Om kryonik blir mycket mer populärt, är det troligt att man kan etablera infrastruktur för kryobevaring som har stordriftsfördelar och ytterligare minskat miljöavtryck.

Detta bör klargöras med experter inom din religion. Det kan dock vara klokt att säkerställa att den man frågar har en förståelse för vad kryonik innebär.

Kryonik utmanar många djupt rotade kulturella och psykologiska ramar och mönster som vi tar för givna, och det kan vara svårt att skapa en reflekterad inställning till ämnet. Kanske särskilt i en grupp där det finns ett speciellt ägandeskap eller maktförhållande kring traditioner och förklaringsmodeller om liv och död?

Kryobevaring skiljer sig från alternativ behandling genom att konceptet är baserat på verklig kunskap om kroppen och de fysiska processer som sker i vävnaden vid nedkylning.

Det är dock mycket viktigt att skilja mellan det vi vet och hoppet om att den kryobevarade ska kunna återupplivas i framtiden. Denna aspekt av kryonik involverar ett element av hopp och tro (på människan och samhället), och har en så stor osäkerhet att eventuella erbjudanden av kryoniktjänster som inte understryker denna osäkerhet kan anses vara oetiska.

Kryonikföreningen anser att leverantörer som är mycket tydliga med osäkerheten kring återupplivning och som förankrar sina metoder i vetenskap och den bäst etablerade praxis inom kryonikfältet under de senaste 50 åren, kan bedriva verksamheten etiskt och undvika att sårbara personer och grupper utnyttjas.

Vi misstänker dock att kryoniktjänster som säljs av oseriösa aktörer kan bli ett problem, och vi strävar efter att arbeta med kvalitetsarbete för att motverka en sådan utveckling. För att kryobevaring ska bli populärt måste aktörerna vara trovärdiga och leverera kvalitet.

Vi förstår naturligtvis också att ångest inför förestående död kan påverka beslutet i en irrationell riktning, och påverkas av önsketänkande. Detta är dock en personlig angelägenhet som är upp till var och en.

Kritik mot kryonik är befogad, och experter från andra områden har naturligtvis rätt att uttala sig. Konstruktiv kritik som är grundad i vetenskaplig förståelse kommer att förbättra kvaliteten på de procedurer som används i kryobevaring.

Å andra sidan är återupplivning spekulativ och ligger långt in i en osäker framtid, och experter från andra områden har sannolikt inte bättre förutsättningar att uttala sig om detta än de som förespråkar kryonik.

Ingen expert kan ännu kvantifiera på ett meningsfullt sätt vad sannolikheten för framgång eller misslyckande är.

Kryobevaring har utförts sedan 1976 hos Alcor, och många har besökt anläggningar där långtidslagring pågår. Historiken, investeringarna och det aktiva fältet visar att kryobevaring i sig självt inte är ett bedrägeri.

Det är dock svårt att garantera att företagen som erbjuder kryobevaring faktiskt levererar den tjänst man betalar för, eller att trovärdiga aktörer förblir trovärdiga. Kryonikföreningen vill på sikt arbeta tillsammans med andra intresseorganisationer internationellt för att kvalitetssäkra leverantörerna. Idealiskt sett vill man även etablera branschregler och fonder för att rädda kryobevarade personer om ett företag går i konkurs eller inte längre kan driva verksamheten.

Vi misstänker också att kryonik, med ökad popularitet, kan bli sårbart för bedrägeriförsök så länge det inte finns mekanismer för kvalitetssäkring, och vi kommer att arbeta för att motverka detta.

Kryobevaring är ett vetenskapligt område och en etablerad praxis, inte en livsåskådning eller trosinriktning. Kryonik är inte en centraliserad organisation eller maktstruktur. Tro kan dock vara en del av den personliga övertygelsen hos individer som vill genomgå kryobevaring.

Kryonikföreningen anser att det är viktigt att skilja tro och livsåskådning från kryobevaring, och att i största möjliga utsträckning grunda fältet och tjänsterna i den praktiska verkligheten kring kryobevaring och återupplivning. Detta är för att förhindra att svårigheter underskattas och att leverantörer säljer sina tjänster till utsatta grupper och skapar falska förhoppningar.

Kryonikerna hoppas att det tillstånd man återupplivas till kommer att vara bättre än det man lämnade.

Det är troligen få friska människor mitt i livet som känner sig ”trötta på livet,” och detta uttryck speglar sannolikt bördan av terminal sjukdom och åldrande. De flesta friska äldre människor uppskattar också livet och vill fortsätta leva.

Man kan se kryonik som två separata utmaningar: kryobevaring i nutid och återupplivning i framtiden. I vilken grad kryonik är vetenskaplig beror på vilket av dessa aspekter man tänker på.

Återupplivning är spekulativt, kanske osannolikt, och svårt att betrakta som vetenskapligt eftersom det innebär att förutsäga framtiden på ett sätt som är omöjligt. Hypotesen om återupplivning kan inte testas idag, och tills det eventuellt blir tekniskt möjligt att återuppliva exempelvis ett kryobevarat försöksdjur, kommer det att förbli spekulativt.

Önskan om kryobevaring överlappar också med hoppet om att ett framtida samhälle inte bara kommer att ha teknologin för att återuppliva och bota sjukdomar, utan också förlänga livet, reversera åldrande eller på andra sätt utvidga en människas liv. Detta, liksom själva återupplivningen, är spekulativt och ännu inte förankrat i några bevis.

Däremot bör kryobevaring i nutid – proceduren kring dödstillfället och lagringen – helst baseras på kunskap som har förvärvats genom vetenskaplig metod. Detta innebär att proceduren bör innehålla hypotesprövning, strukturerad analys, kontrollgrupper och fackgranskning, precis som andra vetenskapliga discipliner.

Många forskare och yrkesverksamma inom angränsande fält (kryobiologi, medicin) ser kryonik som spekulativt, ovetenskapligt och som en pseudovetenskap av olika anledningar. Detta kan bero på verklig kritik av delar av kryonikfältet, de ovan nämnda punkterna, brist på kunskap om ämnet, eller en önskan att inte framstå som radikal för att skydda sitt eget eller institutionens rykte, eller andra faktorer.

Kryonik som område består alltså av en komplex blandning av vetenskap, spekulation och personlig tro och hopp. Det bästa vi kan göra är att acceptera osäkerheten där den finns, och etablera en så kunskapsbaserad praxis som möjligt där det går.

Huruvida något är obehagligt är subjektivt, situationsberoende och kulturellt. Många, särskilt de som inte arbetar inom vården, kanske upplever en död kropp som obehaglig, och detta perspektiv kan påverka vissa personers känslor kring kryobevaring.

Ur en ”kryonikers” perspektiv ses kryobevaring som akut livsförlängande behandling för en person som ännu inte är oåterkalleligt död, men håller på att bli det.

Liknande procedurer utförs på döda kroppar under balsamering, av universitetsanställda innan medicinstudenter dissekerar, och under kirurgiska ingrepp.

Tyvärr finns det begränsad eller ingen kvalitetssäkring eller reglering av företagen idag, och detta kommer sannolikt att vara ett fokusområde för Kryonikföreningen att arbeta med.

Alcor och Cryonics Institute har dock lång erfarenhet, vilket talar till deras fördel. Vi har också sett att Tomorrow Bio har hämtat patienter i Skandinavien, vilket tyder på att dessa företag i viss utsträckning levererar sina tjänster. Vi har också själva besökt Tomorrow Bios anläggning och sett att den verkligen finns och verkar seriös.

Vi känner inte heller till några fall där de har svikit sina kunder, men i avsaknad av kvalitetssäkring kan vi aldrig vara helt säkra.

Det är ett personligt val. Många är dock villiga att använda sina egna och samhällets resurser för att få en chans att leva längre (kirurgi, cancerbehandling m.m.).

Det allra viktigaste är att man är medveten om att kryobevaring har små chanser att lyckas, och att man fattar ett beslut baserat på detta. Om chansen är 1%, 5%, 10% etc. är omöjligt att förutspå, och varje individ måste själv avgöra hur mycket de är villiga att betala för att ha denna möjlighet.

Vi arbetar för att få en översikt över vilka erbjudanden leverantörerna har till de efterlevande.

Kryonik utmanar många kulturella normer, och detta kan vara en av dem. Är det naturligt att ha en grav när man är kryobevarad?

Eftersom vi är bland de första generationerna där ett alternativ som kryobevaring är inom räckhåll, kan det leda till etableringen av nya normer och förväntningar kring döden och de efterlevande.

Dagens praxis verkar vara att man inte får en grav, även om man väljer neurobevaring och resten av kroppen kremeras eller begravs. Kryonikföreningen kommer att arbeta för rättsliga klargöranden och kanske även för att skapa kultur och praktiska lösningar kring detta.

Vi är inte bekanta med den rättsliga grunden kring detta, eller vad som sker i praktiken. Däremot kan familjen sannolikt fördröja den tidskritiska processen i vissa situationer, särskilt om finansieringen är beroende av familjen, som kan dra sig ur efter att personen har avlidit och på så sätt i praktiken stoppa kryobevaringen.

Kryonikföreningen hoppas kunna öka förståelsen hos relevanta aktörer om att processen är mycket tidskritisk. Detta gäller begravningsbyråer, vårdhem, sjukhus, patologer m.fl.

Har du tankar om självmord eller att avsluta ditt liv, ber vi dig läsa här och söka hjälp.

Kryonik handlar om att vilja ha mer av livet, inte mindre.

Kryobevaring efter självmord är knappast försvarbart, eftersom den avlidne sannolikt inte ville leva vidare eller hade en orealistisk syn på sannolikheten för att kryobevaring skulle lyckas. Det kan diskuteras om personer som begår självmord under psykos eller tung drogpåverkan faller i en annan kategori, men självmord är oavsett inte en förväntad eller naturlig dödsorsak. Därmed är det troligt att det skulle vara omöjligt att nå den avlidne i tid för kryobevaring.

Vi tar för närvarande inte emot något stöd från branschaktörer eller andra, och är en oberoende organisation.

Ingen kan ge ett konkret svar på den frågan idag.

Man kan däremot fråga sig hur en person från t.ex. 1500-talet skulle uppleva att komma till vår tid. Skulle de ha föredragit att bli kremerade eller begravda på sin tid, framför att leva i vår värld?

Och å andra sidan, skulle vi ha velat återuppliva människor som blev kryobevarade på 1500-talet? Vilket stöd eller vilka resurser skulle vi ha erbjudit dessa människor? Vi hade inte nödvändigtvis behövt återuppliva alla kryobevarade direkt, utan kanske portionerat ut det över några hundra år.

Att acceptera osäkerheten kan dock vara klokt, och komma ihåg att de eventuella negativa aspekterna man fruktar att en återupplivad person skulle möta, måste vägas mot alternativet: att upphöra att existera.

En patient kan vara juridiskt död utan att vara oåterkalleligt död. Huruvida en patient är oåterkalleligt död beror på vilka teknologier som finns tillgängliga. Fram till 1970-talet ansågs en person vara oåterkalleligt död vid hjärtstillestånd. Idag är återupplivning efter hjärtstillestånd vanligt, och därför betraktas en person inte som oåterkalleligt död förrän hjärnaktiviteten har upphört.

Vi vet dock att det också är möjligt att överleva hjärnaktivitetens upphörande. Vid normal kroppstemperatur orsakar upphörd hjärnaktivitet oåterkallelig skada inom några minuter. Vid nedkylning minskar skadorna. I fall där personer har drunknat i mycket kallt vatten har individer med upphörd hjärnaktivitet i över en timme återupplivats.

Nedkylning används experimentellt för att ge mer tid att behandla svårt skadade patienter.

Om processen med att kryobevara en patient börjar omedelbart efter att personen förklaras död, sker nedkylningen lika snabbt som vid drunkning i iskallt vatten. Eftersom andning och hjärtslag upprätthålls konstgjort samtidigt som kroppen kyls ned, kan skadorna som uppstår under den första timmen av kryobevaringen vara mindre allvarliga.

Vidare ser vi dagligen att biologiskt material som behandlats med skyddande frostvätska kan överleva fortsatt nedkylning till –196°C. Spermier, äggceller, embryon och vävnader kyls rutinmässigt ner till –196°C, lagras i flera år och kan sedan tinas upp och fungera normalt. Detta används främst inom in vitro-fertilisering (IVF). Celler och vävnader lagrade vid denna temperatur kan i teorin bevaras i hundratals år utan att skadas.

Det är dock betydligt svårare att bevara större vävnader intakta vid kryogena temperaturer än enskilda celler. För närvarande kan vi inte återställa funktion i större och mer komplexa biologiska material än små organ från djur.

Kryobevaring förutsätter dock inte att vi idag kan återställa funktion i en hel människa. Kryobevaring förutsätter bara att vi idag kan bevara en människa tillräckligt intakt för att återställa funktion i framtiden. Även om storleken och komplexiteten hos hela människor, eller hela människohjärnor, gör det svårare att kyla ner och bevara dem intakta, sker kryobevaringen av människor på samma sätt som bevaringen av mindre biologiskt material inom etablerad kryobiologi.

Således är kryobevaring inte en radikalt ny teknik, utan en vidareutveckling av en redan etablerad teknik.

Eftersom vi redan delvis kan återställa funktion i organ som består av miljontals celler (t.ex. en kanin-njure), kan det hävdas att det inte krävs ett orealistiskt stort teknologiskt genombrott för att kunna återställa funktion i en hel människa. De som försvarar detta synsätt menar att det räcker att utvecklingen av medicinsk teknologi under de kommande hundra åren fortsätter i samma takt som den har gjort de senaste hundra åren.

Vi anser detta som mycket utmanande över ett tidsperspektiv på exempelvis 500 år, men inte uppenbart omöjligt.

Det finns otaliga faktorer som påverkar, såsom samhällsutveckling, krig, naturkatastrofer, teknologiska framsteg eller bakslag, samt var lagringsfaciliteterna är placerade och huruvida dessa har institutionell stabilitet eller lösningar vid eventuell nedläggning.

Sannolikheten för framgång beror troligen i viss utsträckning på hur populärt kryobevaring blir och därmed på vilka investeringar som görs i den nödvändiga infrastrukturen.

Varje kryobevaringsavtal och varje insats för att sprida information om kryobevaring kan därför kanske bidra till att öka sannolikheten för att vi lyckas.

Många trender i världen är positiva, och vår kunskap och våra färdigheter ökar i en enorm takt. Vi har gått från samhällen av jägare och samlare, vidskepelse och hög barn- och vuxendödlighet, till att kunna flyga genom luften, bota fruktansvärda sjukdomar och försörja en enorm befolkning.

En annan och minst lika viktig fråga: om du fick möjligheten att se in i framtiden och förstå konsekvenserna av ditt liv, skulle du under din (första) livstid ha engagerat dig på ett annat sätt för att skapa en bättre värld? Kanske utmanar kryoniken oss på många sätt att skapa den värld vi önskar och faktiskt reflektera över framtiden?